Så min vän, känn hur vinden blåser än.

Mmh, det känns fortfarande så tungt och sorgligt att jag har mist en familjemedlem där hemma. Åtta år fick vi i alla fall tillsammans, åtta mycket fina år. Man får tänka på alla fina och roliga minnen av honom, för det finns det många av. Lilla älsklingen!
Detta är en av mina absoluta favoritbilder. Trots att mina ögonbryn är nästintill obefintliga, så värmer den mitt hjärta varje gång jag tittar på den. 

Förövrigt har jag en väldigt chill arbetsvecka. Barnens morfar är här och har mer eller mindre tagit över mitt jobb. Igår gjorde vi en liten utflykt och plockade hallon på ett fält, följt av några timmar på en liten nöjespark. Idag valde jag dock att stanna hemma, fick äntligen pratat med en efterlängtad (och ledsen) familj där hemma, därav ett långt ett allt-mellan-himmel-och-jord-samtal med bästis i över två timmar, som jag behövde det! 

Och vilket väder vi har, varmt och soligt! Verkar som om Sverige har haft sin sämsta sommar någonsin i år, skönt att man slapp den, hehe. Dock är jag lite bekymrad över att väderprognoserna säger att det ska bli molnigt i San Diego nästa vecka när jag ska dit... Håller tummar och tår för att det ska ändras. Nej, nu ska jag pyssla lite på mitt rum innan det är dags för mig att laga mat, pussen!

Percy.

Idag är det en sådan dag då det gör så fruktansvärt ont i hjärtat. Jag har gråtit så mycket i dag att jag fick knapra tabletter mot huvudvärken som uppstod. Min älskade lilla kissemiss Percy fick somna in idag. Det hela kom så plötsligt, ett meddelande på chatten från mami att de befann sig hos vetrinären för att han slutat äta. Och några timmar senare fick jag veta att han inte längre finns. 

 
Åh, det gör så ont att skriva så. Att min lilla älskling inte finns mer. Och hur mycket tårar kan man producera egentligen? Det var så längesen jag grät av sorg, har liksom glömt hur förbannat jobbigt det är. Min lilla råtta, som jag inte fått träffa på över elva månader, och så kommer han inte finnas där när jag kommer hem.. Min älskade lilla katt, som jag drömt om under nätterna, att jag får lyfta upp honom i min famn och gosa.

 
Hela hans lilla korta liv har spelats upp i mitt huvud under hela eftermiddagen. Första bilden, som min syster hittade på Blocket. Första synen av honom, förskräckt och pytteliten. Min lilla svarta boll, skuttandes runt i sitt livs första snö. Alla gånger han suttit och väntat på parkeringen. Lättnaden när han äntligen kommit hem, efter att ha varit borta i dagar. Hur man såg hur mycket han älskade mamma. 

 
Jag trodde aldrig att Percy skulle försvinna från oss så tidigt. Det kanske låter överdrivet, man jag föreställde mig att han skulle leva så länge att ens framtida barn skulle hinna få träffa honom och dra stackaren i svansen. Men, det blir ju inte alltid som man tänkt sig. 

 
Och ja, det blir ganska mycket text. Om en katt. Men det var min katt, som jag älskat av hela mitt hjärta sen dag ett. Han var en stor del av vår familj, vår lilla ögonsten. För en vecka sen såg jag honom på en skärm, fick se hur han nyfiket kollade sig omkring efter att hört min röst. Och nu sitter man här och hulkar som aldrig förr. Tänk att någon så liten, kan lämna ett så stort tomrum i ens hjärta.  

Sov gott, min älskade lilla Percy. 

And a heart that beats, like a tap that leaks.

När en halvt inplanerad kaffedejt blir inställd, får man göra det bästa av situationen. Jag sitter på mitt smultronställe med min dator (har typ aldrig hänt att jag har tagit med den innan) och njuter av en latte och lite ensamtid innan det är dags för mig att jobba kväll. Mycket trevligt!

Det är en grå himmel över Seattle idag, det var längesen det regnade och jag njuter av att det droppar ner lite regn då och då. Det har ju verkligen varit en kanonsommar hittills, med mycket sol, så det är skönt med ett litet avbrott. 

Imorgon är det måndag och en ny arbetsvecka väntar. Och veckan därpå åker jag och tjejerna till San Diego, som jag har längtat. Måtte dagarna gå fort. California, I miss you! 

Två bilder från torsdagens bestyr, nämligen Steffis hejdå-party. Denna rooftop bjöd på en fantastisk utsikt, oh my!

Tio sanningar om ägarinnan till den här bloggen.

Jag älskar att läsa sanningar om andra människor på deras bloggar. Jag har gjort det här ett x antal gånger och hoppas att jag har några någorlunda nya saker att komma med. Och att de är lite småroliga, så enjoy!

♥ Jag avskyr verkligen att gå på grus, barfota alltså. Enda gångerna jag frivilligt utsatt mig för denna tortyr, var när jag som tonåring smög ut över vår grusparkering om nätterna. Förlåt mamma och pappa!

♥ Om jag bär en väska med axelband, måste den hänga ner på vänster sida. Samma sak om jag får för mig att kamma sidbena, luggen måste ligga åt vänster. Något annat går inte för sig.

♥ Även om jag sysslade med bollsporter i nästan tio år, så har jag blivit så sjukt bollrädd. E och A hade väldigt roligt åt min panik där vi gick bland flygande amerikanska fotbollar som susade genom luften, när jag lämnade dem på skolan varje morgon..

♥ Jag är inte förtjust i gröna äpplen, får typ rysningar när jag ser människor äta denna frukt. Och nä, jag äter helst inte vanliga röda heller, i alla fall inte med skalet på. Men jag ääälskar saker som smakar äpple, så som juice, godis, paj, you name it.

♥ Jag tycker att det är superäckligt att tvätta händerna utan tvål. För mig är det likadant som att inte tvätta dem alls. Uscha!

♥ Jag somnar väldigt lätt framför en film och blir väldigt upprörd och blånekar om någon väcker och påpekar detta för mig. Jag vet inte varför, men jag antar att det är för att jag skäms.

♥ Det i-landsproblem som gör mig helt vansinnigt frustrerad är när mina hörlurar plötsligt rycks ur mitt öra.. Alltså, jag frustar och säger alla fula svordomar jag kan komma på, sen går det över efter fem sekunder.

♥ Jag är en perfektionist gällande stavning och dylikt. Men när jag började jobba med barn insåg jag att allt kan inte bli perfekt, det är snarare charmigt. Vem vill inte skratta åt alla gulliga stavfel man gjorde som sexåring liksom? Personligen får jag panik om bokstäver, punkter, kommatecken or what so ever hamnar på fel plats, om jag skriver ett inlägg på sociala medier, till exempel. Nej, gör om, gör rätt. Och min syster är precis likadan, så det är väl ärftligt, hehe.

♥ Innan min älskling Daniel Adams-Ray slog igenom som soloartist och var tvungen att skapa en fanpage, så var vi vänner på Facebook. Och vi har chattat med varandra en gång, det kan jag typ leva på resten utav mitt liv. Jag är dock fortfarande vän med Oskar Linnros, min andra Snook-babe.

♥ Första och enda gången någon av mina föräldrar har behövt komma och hämta mig för att jag druckit för mycket och sedan spytt, var när jag var sex år. Jag var på mitt första skoldisco och hade uppenbarligen druckit för mycket cola, HAHA!


Vad jag saknar mest av allt.


Om sextioen dagar får vi äntligen kramas igen, älskade mami.

Trehudratrettiofem dagar.

Kan ni fatta att jag har bott i USA i elva månader idag?!?! Alltså, jag kan inte ta in det faktum att det har gått så fort. Stod jag inte nyss där på flygplatsen i ett kvavt New York? Flyttade jag inte från Long Island nyss? 

Och snart tar det slut, en ynka månad kvar.. Det betyder att jag har några veckor på mig att förbereda mig mentalt för att säga hejdå till allt det här. Hej då till Seattle, vänner och framför allt mina små hjärtan.. Åh.

Men, en fantastisk resemånad med en av de bästa vänner jag haft och fantastiska ställen att besöka. Det kommer att bli så bra. Och vips är jag hemma hos allt och alla jag håller kär!

Mitt uppe i flyttstädningen.

Jag är inte sån som gör kjolar av gamla örngott, men jag ser självklart positivt på återvinning. Jag kom på för ett tag sen att mina påsar som mina älskade väskor låg i, passar utmärkt som smutstvättpåsar i resväskan. 

Nu blir det nog lite roligare att sortera, tillochmed för en slarva som jag. 

Förövrigt håller jag på att rensa mitt rum. Har bland annat krigat mot dammråttorna under sängen och i bakrunden rullar bästa Sex and the City. Känner dock att jag behöver ett litet break med en promenad, har knappt varit utanför huset på hela dagen. Pöss!

Kompenserar dåligt bloggande med en liten lista.

Ett. Beroende av?
Hmm, jag måste nog svara min iPod. Under året har den fungerat som en telefon. Jag chattar, lyssnar på musik, tar kort, bloggar, osv. med den. Komiskt nog kan man ju inte ringa riktiga telefonsamtal ifrån den, men det finns ju andra sätt.

Två. Du måste klä dig i en enda färg resten av livet, vilken?
Det här svaret kunde inte vara mer givet, svart! Man kan klä sig i det från topp till tå och man ser brun ut i det, när man väl införskaffat sig en bränna, det vill säga. Visst, det skulle bli ganska trist i längden, men måste man, så måste man.

Tre. Vad får du oftast komplimanger för?
Mina ögon. De är väldigt ljusblå, med mörkblå ringar runt iris och lite gulbrunt stänk runt pupillen. När jag och Rebecca var i Vancouver fick jag så mycket beröm av tjejerna som stod i dörren till krogen, att jag nästan började att rodna. Haha.


Fyra. Dina planer under 2015?
Mer än halva året har ju redan gått, men mina planer för de resterande månaderna är att fullfölja mitt år som au pair, resa, komma hem och sen komma på vad jag vill göra med min framtid. Jobba och spara pengar står väl överst på min prioriteringslista.

Fem. Brukar du skratta för dig själv?
Självklart, vem gör inte det? Särskilt när jag tänker på roliga minnen, speciellt alla jag har haft med Linnea genom åren, hehehe.

Sex. Vad är det konstigaste du ätit?
En havsmanet. Dock minns jag ingenting av det, då jag var typ tre år. Är dock ganska glad för det, för jag kan inte tänka mig att det kan ha smakat mumma direkt.


Sju. Hur imponerar man på dig?
Man kan imponera på mig på flera olika sätt. Bland annat genom att vara sig själv, och stå upp för det man tycker.

Åtta. Vilken stad vill du helst bo i för resten av livet?
Så himla svårt att svara på, då jag inte besökt så många länder. Men, den första drömstaden som ploppar upp i mitt huvud är Stockholm. Fruktansvärt mysigt, vackert och det finns en skärgård. Mmh, dröm!

Nio. Hur ser dina morgonrutiner ut?
Jag går på toa, tvättar ansiktet, klär på mig, äter frukost och sen borstar jag tänderna. Hemma i Sverige gör jag allt i omvänd ordning, typ.


Tio. Vad längtar du efter?
Den tjugoåttonde augusti, då sitter jag på planet påväg till San Diego. Kommer dock vara en jobbig dag, för då säger jag hejdå till mitt Seattle och mina små hjärtan. Men samtidigt, vilken känsla. Det enda jag kommer ha framför mig då är att resa och besöka olika platser här i USA.

Elva. Serier du följer just nu?
Jag är så dålig på att följa serier, jag föredrar filmer. Men jag har på något sett lyckats återuppta mitt tittande av Pretty Little Liars, känner dock att jag vill ha en upplösning nu.

Tolv. När brukar du oftast gå och lägga dig?
Det beror lite på, jag försöker alltid vara i säng innan elva om jag ska jobba dagen efter. Men jobbar fortfarande på att få bättre sovrutiner.



Tretton. Fem saker du vill göra i framtiden?
- Flytta hemifrån.
- Resa mer och upptäcka världen.
- Bo i en annan stad.
- Volontärarbeta.
- Träffa mannen med stort M.

Fjorton. Vad finns alltid i din handväska?
Plånbok, telefon, iPod, hörlurar, pocketbok, necessär med nödvändiga saker, HANDSPRIT, bodyspray från Victoria's Secret och glasögon.

Femton. Tre kändisbloggar du följer?
Följer många, men mina favoriter är Hugo Rosas, Paula Uribe och Kenzas.


23:20

Imorse när jag vaknade kände jag bara ett hat av känslor mot måndagar. Så omotiverad och otaggad på att gå till gymmet.. Dock så upptäckte jag att det var söndagsmorgon och att jag lugnt kunde ligga och sträcka på mig.

Och fasen, vad varmt det har varit idag.. Över trettio grader, pallade knappt att sitta i solen i en timme. I mitt framtida hus ska det finnas AC och pool, hör ni det alla framtida friare?! Jag är i alla fall lyckligt lottad som har mitt rum i källaren, så svalt och skönt.

Sen träffade jag Becca på en fika, på ett café med nordiska bakverk. Mycket trevligt. Sen hängde vi hemma hos mig en stund, fick måla damens naglar och jag går typ sönder inombords av tanken att vi inte kommer att kunna hänga såhär länge till...

Imorgon är det ny vecka och jag har några få dagar kvar av min semester. Sen kommer min värdfamilj hem och då är det back to business som gäller och jag har en ynka månad kvar. Sen är mitt år som au pair över.. Nu går det fort!
En fikalycka för oss nordbor. 

Molnen såg ut som sockervadd under min kvällspromenad.

There's a big black sky over my town, I know where you're at, I bet she's around.

Och så blev det fredag. Man har liksom ingen fredagskänsla på samma sätt som hemma, vad jag saknar det! Men, det är fredag vare sig man har en känsla i kroppen eller inte. Dagen till ära ska jag och Becca laga tacos, det var ett tag sen. Sen blir det en sleepover, blir en bra kväll med andra ord. 

Jag sitter här och smuttar på en latte, köpt på mitt smultronställe. Var tvungen att bli av med lite mynt (alla som bor/besöker USA vet att man samlar på sig så förfärligt många) och jag var kaffesugen, win-win! Idag vaknade jag upp och hade noll motivation till att gymma. Men jag släpade mig dit ändå.

Sen blev det några timmars strandhäng. Får ju passa på när man har semester och när solen är framme. Men oj, som jag saknar att bada. Ett uppvärmt hav, och inte massa vågor och typ tio grader varmt. Jag är ingen fisk i vattnet, men jag älskar att bara simma omkring och svalka mig, hehe. 

Förövrigt har jag redan börjat att testpacka och till min stora lycka verkar det som om jag kommer att få plats. Och snart är det förövrigt dags att börja packa inför San Diego med tjejerna, vad jag längtar! 
Och vad jag längtar efter pojken med den här handstilen, älskade lillebror.

Film, fika och tårar.

Ikväll har jag och Becca ätit smulpaj, druckit te och kollat på The Longest Ride. Jag tycker att alla Nicholas Sparks filmer är likadana i princip. Ett vitt, heterosexuellt par som av någon anledning skiljs åt och träffas efter ett par år och kärlek uppstår.

Den här var dock lite annorlunda, det var två kärlekshistorier. Och visst var den lite sådär amerikanskt dramafilmstöntig ibland, men oj vad jag grät emellanåt. Becca kunde inte heller hålla sig tillslut, så där satt vi och snyftade ikapp, haha.

Och för er som inte visste att Clint Eastwood har en otroligt superdupersnygg son vid namn Scott, nu vet ni!

En torsdag med släng av framtidsångest.

Om sjuttio dagar stiger jag av planet i Sverige, landet där jag är född och uppvuxen. Och jag längtar hur mycket som helst. Att få prata mitt språk på heltid, naturen där jag bor, umgås med människor jag älskar och bryr mig om. 

Idag har jag dock fått en släng av framtidsångest. För mycket ensamtid får mig att grubbla mycket och det ger mig en klump i magen. Det ska bli fantastisk att komma hem, men vad gör man sen, när lyckoruset och jetlagen har lagt sig? Vad ska man jobba med? Var ska man bo? Jag har haft mina drömmar, ända sen jag var typ en meter hög och hade tandlös glugg. Men jag tappar motivation när jag möts av negativitet. 

Mycket snurrar runt innanför pannbenet nu. Resor, packning, pengar. Mmmh, behöver en fin vän och fika. Tur då att min kväll kommer att bjuda på just detta. Puss!

För några veckor sen. Saknar förövrigt den här donnan.

One Direction och så vidare.

Jag är glad att mina öron inte förblödde igår, då jag befann mig i ett folkhav av vrålande tonårstjejer. Jag, Becca och hennes värdfamilj var och såg på One Direction, då kan man bocka av att se en konsert här i USA på sin bucketlist, hehe. 

Fantastiska Icona Pop var förband, så jäkla grymma. Och visst blir man stolt när det kommer kända svennar till Seattle! Dessutom gillade de min bild på Instagram (@juliajosefin) vilket kändes lite ballt, tillåt mig att le lite sådär skrytsamt. 

Mmh, det var en bra konsert! Själva bandet är väl inte en favorit hos mig, med det var kul att få uppleva en av deras konserter. Sen är det ju inte så pjåkigt att få vila ögonen på Harry Styles, mumma! Roligast var dock att se alla småbrudars reaktioner så fort roddarna kom upp på scenen, för att de trodde att det var någon ur bandet. HAHA. 

All I need in this life of sin is me and my girlfriend.

Sicka jäkla brudar alltså. 
Och några bilder på sockertopparna.

23:45

En fråga som ofta dyker upp i mitt huvud i dessa dagar är hur packar man ner ett helt år i en resväska? Ja, det är hög tid att tänka i de banorna redan nu. Även fast det ger mig ångest, haha. Men jag tror faktiskt att jag har läget under kontroll ändå!

Uppdateringen här på bloggen har varit sämst, jag är medveten om det. Men så mycket har väl inte hänt sen sist, om man inte räknar med att jag besökte Kanada i helgen, och fick en ny stämpel i mitt pass. Får berätta mer om det en annan dag.

Är i alla fall nästan hundra procent fri från min smärta i svanken som plågat mig i flera dagar, lovely! Annars mår jag bra, njuter av egentid och ett tyst hus. Nä, time to sleep. Natti lovers!
Som man saknar den här älsklingen..

17:30



Ligger på sängen och tjurar plutigt som Lotta på Bråkmakargatan åt min ömmande svank. Som au pair bor man i princip i gympaskor, misstänker att detta är biverkningar av att byta ut dem mot Converse för en dag..

Och strålande sol idag? My ass. Varmt, men molnigt. Men, har haft en skön slappardag, det enda jag längtar efter när jag väl jobbar, hehe.

Fick i alla fall gymmat och pratat med både mami, lillebror och systrami. Vad jag saknar min familj där hemma. Jag vill vara Julia till hundra procent. Vill vara morgongrinig, skratta åt lillebror, äta mammas mat, irritera sig på att pappa spelar musik för högt, hålla låda när storasyster är på besök, och så jäkla mycket mer.

When the moon shakes.

Min syster är en tvättäkta dårmagnet och jag vet inte hur många historer hon berättat som fått mig att vilja köpa en livsförbrukning av pepparsprej. Haha!

Jag har inte riktigt samma problem, dock något liknande. Jag vet inte om det är för att jag bor i USA, men det händer så mycket konstiga saker häromkring, vart jag än går i princip. Är det inte en kvinna som river en hel butik i ren frustration, så är det en annan kvinna som slår till en rökare på en busshållsplats..

Idag när jag kom ut från Safeway (mataffär) möttes jag av en anställd som med en kraftig smäll "ställde" tillbaka en kundvagn och skrek "I hate girls. I HATE THEM!" och där går jag hela oprovocerat och fattar nada. Tror dock att han hade något form av handikapp, men ändå. Haha...

Nog snackat om det. Imorgon är det onsdag. Jag hoppas bland annat på strandhäng då prognosen säger att det ska bli över trettio grader celsius. Och på kvällen ska jag träffa min bästa Becca. På tiden, känner mig ju halv när jag inte träffat henne på en vecka.. Puss!

18:15

Livet stavas just nu s-e-m-e-s-t-e-r. Så fruktansvärt skönt. Fantastisk känsla att bara behöva tänka på sig själv. Äta, sova, komma och gå som man vill. 

Har dock ingen resa inplanerad, eftersom att jag måste spara pengar inför min resemånad. Men, det blir mycket egentid, en och ett annat mini-äventyr, strandhäng och annat smått och gott. Min riktiga semester börjar ju i slutet av augusti, så det så!

Natti, natti darlings.

Lååång dag, jag och kudden behöver vår dagliga dejt snarast. Imorgon väntar några få timmars jobb under morgonen och förmiddagen. Och sen får jag min semester, LYCKA!

Whidbey Island.

Jag hade beslutsångest över hur jag skulle fira 4th of July, men jag valde tillsist att spendera den tillsammans med min värdfamilj hos ett par vänner till dem på Whidbey Island, en ö i Washington. Jag ville se något annat än Seattle och göra något kul med familjen, har ju som sagt inte alls så lång tid kvar nu, scary! 

Yeye, meningen var att vi skulle ta en färja över. Men kön var så lång att vi gjorde om det till en liten roadtrip istället. Har faktiskt saknat det, älskar att åka bil. Dock föredrar musik i öronen och halvsovandes, men det var mysigt att sitta i mitten mellan två små filurer som antingen vilar huvudet mot ens axel eller kramar ens arm.

Och ja, fyfasen vad vackert det var på ön. Alltså, jag ville inte åka hem. Vi bodde i ett supermysigt hus, med utsikt över havet, rena rama drömmen. Hade det så himla bra. Lugn och avkopplande miljö och trevligt sällskap. 

Påvägen stannade vi vid den här bron, som leder över till ön. 

Alltså, jag fick svindel av att gå på bron. Så extremt högt, och nedanför var vattnet helt otroligt strömt. 

Jag och mina älsklingar, som har så stora platser i mitt hjärta. 

Blev lite frozen yoghurt, så himla gott i värmen.

Vet i alla fall två som var nöjda.

Fattar ni känslan av mötas av den här synen. Paradise!

En sommarhusdröm, for sure.

I den här delen av trädgården hängde jag en del.


Hängstolen blev min favoritplats. Där kunde jag sträckläsa och lyssna på min favoritmusiklista.

Och just det, vi bodde grannar med ett gäng alpackor och lamor.

Självklart ville A ha naglarna pyntade på Amerikas födelsedag. Hittade förövrigt ingen bättre blå, hehe.



Vi kollade på en söt parad och 

Ännu mer relaxing. Btw, en stund efter den här bilden togs så somnade jag.
Har fått beskåda otroligt vackra solnedgångar. 

Min födelsedagshelg på kusten.

Tänkte skriva några rader om min födelsedagshelg, som jag spenderade med bästa Becca på Washingtons kust. På lördag morgon åkte vi mot Ocean Shores, där vi planerade att rida på hästar längs stranden. Det tog närmare tre timmar dit, på grund av all trafik. Och hujedamig vad svettigt det var.. Typ trettio grader varmt och ingen kall AC, usch. 

Men, vi var taggade på att komma iväg så det gjorde inte så mycket. När vi väl var framme vid stranden är det nästintill omöjligt att hitta parkering. Och det slutar med att vi kör fast i sanden, och jag fnissar högt varje gång jag tänker på det. HAHA! Som tur var befann vi oss på ett ställe med starka karlar som kunde hjälpa oss. 

När vi väl kom fram till själva hästarna var det fullt och vi ombads att komma tillbaka på söndagsmorgonen istället, min och Beccas vanliga tur! Men, vi var ganska utmattade efter bilresan, osv. så att promenera längs stranden var helt fantastiskt skönt. 

Resten av lördagen tog vi det lugnt. Käkade ute, hängde på vårt motellrum och fick dåndimpen över hur dåligt vårt wi-fi var, haha. Nästa dag blev det hästridning längs stranden. Det var kyligt, molning och jag fick några droppar regn på mig. Men jag hade kul ändå, kanske för att jag inte är så hästvan? 

Tanka och tvätta framrutan innan avfärd.

Älskade latte, vad skulle jag göra utan dig?

Vi åkte till stor del på mysiga vägar, fick lite Sverigekänsla över det hela faktiskt.

Underbart strandväder. Varmt med fantastiskt sköna svala vindar, precis som hemma.

Finaste tjejen. 

Köpte mig ett nytt armband, jag undrar hur många jag äger..?

Vad man kommer att sakna att se denna flagga svaja överallt.

Me loves you.

Fina pållar.

Hann kika på några sandskulpturer innan hemfärd, så balla!

Sånt här borde man lära sig, fatta vad man skulle glänsa på Åsas stränder?!?!

Hemma i Seattle svajade dessa färgglada flaggor, här på Starbucks huvudkontor. Man blir ju lycklig, LOVE WINS!
Feels good to be home. 

My birthday.

Hade en jättetrevlig födelsedag, trots att det var så sjukt varmt. Jag, Amanda och Becca åt på restaurang och vilket gott kött alltså, mumma! Fick även flera små fina paket, hihi. Och ja, eftersom jag är den enda av oss tre som är myndig (enligt amerikansk lag) så unnade jag mig en drink, som smakade helt okej, hehe. Yeye, slänger in tre bilder

Kolla, vilken fin ballong. Älskar ju Hello Kitty, vilket iochförsig var själva poängen.

Överväger nästan att ha som bakrundsbild på min telefon, endast för att det var så otroligt jäkla gott.
Jag och A delade på denna smarriga efterätt. 

RSS 2.0