En månad i Sverige idag.

Idag är det en månad sen jag landade på svensk mark, efter tretton månader på andra sidan Atlanten. Alla frågar mig hur det känns att vara hemma igen, och jag svarar alltid att det känns bra, för det gör det verkligen. Sverige är och kommer alltid att vara hemma för mig.

Och ja, ganska snabbt kom jag tillbaka in i gamla rutiner. Det känns skönt att ha ett jobb att gå till, och samtidigt gå hem varje dag och liksom lämna jobbet på jobbet, kort sagt. Fina kollegor och underbara barn, kan man begära så mycket mer? Nä, jag trivs med det jag gör just nu.

Men samtidigt går jag runt med så mycket tankar i skallen. Mest om framtiden såklart. Folk säger till mig, att inte stressa, jag har ju precis kommit hem. Men, jag kan inte låta bli, det liksom finns där hela tiden. Jag är en drömmare, jag vill göra så mycket. Men i vilken ände börjar man?

Jag tror inte att det faktum, att jag är tillbaka där jag lämnade mitt liv för över ett år sedan, har sjunkit in ordentligt än. Jag funkar lite så, det liksom smyger sig på. För jag känner mig så tom ibland. Och jag blir ständigt påmind om varför det var så skönt att bo så långt bort från mitt Åsa-liv.

Jag vet inte varför jag känner mig lite smått ledsen inombords. Kanske kan det bero på att jag sitter pank och ensam på en lördagkväll. Jag vet inte. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Jag orkar inte ha en "msnkonversation" här på bloggen, så istället för att fråga hur jag mår, gör osv. så kan ni väl kommentera om det jag har skrivit i inlägget här ovan? Om ni absolut vill fråga, så adda får ni gärna adda min msn.

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0