Sparven.

Jag är inte den första och definitivt inte den sista att bli moster här i världen, men det är verkligen en titel som förgyller livet. Tänk att en sådan liten krabat kan fylla hela ens hjärta med så mycket kärlek. Lilla älsklingen, du är mosters stjärna och livets kille sen dag ett.
(null)


Livsfilosofi.

Jag har filosoferat lite. Om livet. Hähä. Nä, men jag funderar lite vem jag är nu när jag är tjugosex somrar fyllda, vad man har insett hos sig själv. Typ.

- Jag är stressens mamma, har alltid varit. Men, jag är lugn och trygg samtidigt. Det ni. 

- Jag blir irriterad på onödig belysning. Om ett rum är ljust av naturliga skäl, tänd ingen lampa. Så onödigt.

- Musik är en ofantligt stor del av mitt liv, den är som mest effektiv när jag rör på mig, en promenad utan musik i öronen är inte värd besväret, haha.. Ligger jag still finner jag  ingen tillfredsställelse med att lyssna, jag blir bara rastlös och uttråkad. Ligger jag på stranden vill jag höra allt omkring mig, så som vågor, fiskmåsar och random-konversationer mellan människor.

- Jag är genuin. Jag säger aldrig saker jag inte menar. Förutom när jag är riktigt arg, haha, men det händer så sällan. Jag ger heller aldrig någon en komplimang för att få ut något av det, mer än att göra personen glad. Är någon extra fin, luktar extra gott eller bara får en att må bra, SÄG DET! Många gånger genom livet har jag känt att jag bara ger och inte får något tillbaka, men istället för att tänka att man är svag för andra, så är man tamigfan godhjärtad och snäll. 

- Jag är min egen person. Tillexempel, hur många gånger har man inte stått i en provhytt och skickat bilder på plagg till människor och frågat om man ska köpa eller inte. Det är INGET fel med smakråd, men i mitt fall har det mer handlat om att passa in. Min klädstil tillhör kategorin bekvämt, jag klär mig i det jag tycker är bekvämt och snyggt. 

- Jag är den viktigaste personen i mitt liv. Jag ska dras med mig själv tills jag kolar vippen, det kommer inte alltid vara lätt, men jag har kommit en bra bit på vägen. Man inser sitt eget värde och mer vad som viktigt för en. Saker som gjorde mig ofantligt ledsen förr, rör mig liksom inte i ryggen idag. Jag ska göra det jag vill, drömmer om och mår bra av. 



RSS 2.0